Juristen har idag uppmärksammat bloggosfären på en hovrättsdom som "klarlägger" rättsläget för tillämpning av den s.k. fria bevisvärderingens princip - den innebär att inte några formella krav i lag uppställs på vad bevisningen måste utgöras av.
Hovrätten för Västra Sverige har, den 29 juli 2009, i kraft av mål nr B 2891-09 oförblommerat uttalat:
"Brist på stödbevisning utgör inte ett absolut hinder mot bifall till ett åtal."
Hm... låt se... Detta innebär alltså att det är tillräckligt med en trovärdig målsägande med tillförlitliga uppgifter. Men om stödbevisning saknas, hur ska då en domstol kunna kontrollera trovärdigheten hos målsäganden och tillförlitligheten hos denn*s uppgifter?
Jo, i brist på stödbevisning måste ju rimligtvis trovärdigheten mätas mot tillförlitligheten medan tillförlitligheten mätas mot trovärdigheten.
Detta innebär något alldeles fantastiskt, nämligen att man godtar cirkelbevis för att styrka skuld utom rimligt tvivel!
Huruvida detta hedrar en modern demokratisk rättsstat överlåtes på läsaren att bedöma.
Vill man smäda lite kan man inte desto mindre översätta den fria bevisvärderingens princip till den fria gissningslekens dito.