LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin, som sitter i AMF:s styrelse som representant för ägaren LO, känner sig nu lurad över styrelsens beslut om löner och pensionsavsättningar för AMF:s VD om 104 miljoner kronor.
Man undrar ju hur Wanja Lundby-Wedin kan anse sig lurad med tanke på att hon till trots är ett slags styrelseproffs. Har hon icke desto mindre varit uppsåtlig, vårdslös eller bara försumlig i sitt styrelseuppdrag?
Om hon egentligen är lurad så borde hon förstå att hon inte är kompetent nog att sitta i en styrelse som fattar beslut om olika ersättningar. Om hon inte är lurad så borde hon förstå att hon inte har LO-medlemmarnas förtroende och därför avgå.
Wanja Lundby-Wedin har emellertid klart och tydligt deklarerat att hon inte tänker avgå utan fortsätta sitt ordförandeuppdrag i LO m.m., för att kämpa för skäliga arbetstagarvillkor.
Om Wanja Lundby-Wedin får fortsätta, finns det väsentligt fler som borde ha anledning att känna sig lurade - hennes uppdragsgivare.
Visar inlägg med etikett bonusar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bonusar. Visa alla inlägg
måndag 23 mars 2009
söndag 15 mars 2009
Arbetarklassen godkänner bonusar till topparna
Landsorganisationen, LO, genom dess ordförande Wanja Lundby-Wedin är arbetarklassens främsta företrädare. Wanja Lundby-Wedin är kanske den mest namnkunniga kritikern av näringslivets belöningssystem i form av bonusar.
Problematiskt för LO:s och Wanja Lundby-Wedins trovärdighet är när de röstar affirmativt (ja) till bonusar om 7,7 miljoner i pensionsbolaget AMF, som härbärgerar ca 3 miljoner pensionssparare.
Hur kan man med trovärdigheten i behåll vara kritisk mot bonusar samtidigt som man röstar för dem?
Kanske är det främst ett pedagogiskt problem för arbetarklassens fanbärare i det att de faktiskt tror på bonusarnas samhällsnytta, men har svårt att förklara det.
En följdriktig fråga härpå är naturligtvis hur man kan tro på bonusarnas samhällsnytta när det inte finns någon forskning som stöder dylika hypoteser.
Kan det vara så enkelt att LO-topparna har ett egenintresse i att i arbetarklassens namn - i de styrelser där de finns representerade - godkänna bonusar till näringslivets toppar, och därigenom på ett raffinerat indirekt sätt till sig själva?
Problematiskt för LO:s och Wanja Lundby-Wedins trovärdighet är när de röstar affirmativt (ja) till bonusar om 7,7 miljoner i pensionsbolaget AMF, som härbärgerar ca 3 miljoner pensionssparare.
Hur kan man med trovärdigheten i behåll vara kritisk mot bonusar samtidigt som man röstar för dem?
Kanske är det främst ett pedagogiskt problem för arbetarklassens fanbärare i det att de faktiskt tror på bonusarnas samhällsnytta, men har svårt att förklara det.
En följdriktig fråga härpå är naturligtvis hur man kan tro på bonusarnas samhällsnytta när det inte finns någon forskning som stöder dylika hypoteser.
Kan det vara så enkelt att LO-topparna har ett egenintresse i att i arbetarklassens namn - i de styrelser där de finns representerade - godkänna bonusar till näringslivets toppar, och därigenom på ett raffinerat indirekt sätt till sig själva?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)