lördag 4 juli 2009
Olyckliga tendenser inom institutionell rättvisa
Den liberala rättsstaten lider av vissa "systemfel" genom vilka opportunister maximerar sina rättigheter och minimerar sina skyldigheter,
förstorar upp sina egna fördelar och den andres nackdelar, eller
förminskar sina egna brister och den andres goda sidor.
Allt detta för att optimera sitt eget välstånd och välbefinnande (i den utsträckning samvetet så tillåter).
Jag kan inte påstå att detta är en tilltagande tendens, såsom en tendens om moralens definitiva upphävande, utan enkom en lång tendens över tid som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En bekymrande tendens. En tendens som inte bara sträcker sig framåt och bakåt i tiden utan under tidens gång tar sig nya forum, större plattformar och i dessa dagar börjar skyldigheternas automatiska koppling till rättigheterna suddas ut för att nästan försvinna.
SvaraRaderaEn persons rättighet ska väl inte inkräkta på en annan persons integritet...?
Det skulle vara trevligt med en balanserad debatt
Ulrika
Hej Tristan...
SvaraRaderahihi...
jag kan förklara...
kände mig nödsakad att säga ifrån emot "beslagit med lögn". När det gäller det förfalskade dokumentet så VET jag ju inte hur det förhåller sig. Och när det gäller det konstiga telefonsamtalet så tror jag att det kan ha varit en liten lögn från EH:s sida, men det kan också ha varit ett missförstånd.
Jag tror att det hela hänger ihop med det du skriver här, faktiskt.
Hur som haver är det många kommentatorer som efterlyser dig hos mig...
Hej Maja!
SvaraRaderaI kölvattnet av den lilla men oproportionerligt vredgade "skvallerskvadronen" som invaderade din blogg efter inlägget om EH, vilken det finns visst fog att kritisera, förstår jag dig.
Men du kan ju aldrig med framgång gå in och styra språkbruket för någon. Sådant har ju aldrig någon regim lyckats med. Även om vår regering har t.ex. "svarta listan" med ord som inte bör brukas - vissa lyder andra skiter i den (jag m.fl.).
Av de premisser du ställde upp i inlägget drog jag helt enkelt den otvetydiga slutsatsen om uppdagad lögn.
Samtidigt känner jag lite dåligt samvete p.g.a. att jag av nyfikenhet var en av de som bad dig att återpublicera ditt inlägg. Men jag tycker egentligen också att EH får tåla kritik när hon gått ut offentligt med Vingklippt och gett sig in i leken igen. Att hon skulle vara fredad från kritik köper jag inte.
Förresten, du har rätt angående min egen artikel ovan. Jag skrev den lite inspirerad av vad som hände kring din blogg häromdagen. Men tesen jag driver finner främst sitt stöd i min praktiska yrkesverksamhet.
Förresten, jag tror att jag har ett förslag på demarkationskriterie, för att avskilja spam från icke-spam. Allt som inte är saklig kritik d.v.s. osaklig kritik kan gå hädan.
Nackdelen med detta är ju dock att trevligt trams försvinner.
Jag är själv inte så känslig för personangrepp längre så sådant får gärna förekomma. Nackdelen är dock att inlägg med bara sådant inte tillför något utan skymmer bara sikten för sakfrågan.
Hm... Jag måste sticka nu, men återkommer så snart jag har möjlighet.
Ha det bra så länge och låt dig inte "förföras" av den lilla "hatiska" skaran som låter större än den faktiskt är; det är bara ett litet fåtal personer som sprider personangrepp.
Ulrika
SvaraRaderaBalanserade debatter är säkert en chimär. :-)
Maja
SvaraRaderaJag vet inte om jag egentligen har något mer att tillägga mer än att jag egentligen är ganska förfärad över "ärthjärnornas" pöbelaktiga beteende.
Någon på din blogg gjorde en socialpsykologisk analys av bloggbeteendet, som var ganska träffande.
Men jag tror att den pajkastning från höger till vänster som nu gjort sig gällande är föga givande, vilket jag märker att du dras för att dras in i, även om jag förstår att det kan klia i fingrarna.
En del kallar dig feg, men så säger dom ju bara för att provocera eller för att helt enkelt vara elaka.
Inlägget som folk vill att du ska bemöta är ju inte särskilt betydande, för du och EH vet bättre än någon vad som sas mellan er. Och det finns ju ingen fördel egentligen med att dra växlar på det.
Maja
SvaraRaderaEn intellektuell utmaning såsom att upprätthålla ett slags demarkationskriterium mot oönskat "spam" skulle kunna vara att för varje bloggartikel slänga ut alla inlägg som innehåller s.k. argumentationsfel d.v.s. sådant som inte håller för den etiska diskursen. :-)
Tristan: Ja, någon form av kriterier måste man nog ha. Även för sina egna inlägg, givetvis (det är mest det jag måste fundera över).
SvaraRaderaEtt är egentligen totalt självklart, och det invände jag mot mig själv: man refererar inte privata telefonsamtal i en blogg. Lika lite som man lägger ut privata mail i en blogg, utan att i så fall först fråga.
Diskussionen hade kunnat fortsätta när jag väl valde att sätta in inlägget igen, men det hela blev fullständigt överdimensionerat, och vissa begagnade sig av inlägget för att se till att diskussionen spårade ur.
Tack för svar, jag kommer att kika in här igen såklart och du är varmt välkommen i min blogg också - även om det just nu är en ganska outhärdlig nivå i kommentarfältet....
Maja, nivån i vissa avseenden ("spammen") gör en fortsatt diskussion meningslös.
SvaraRaderaJag tror att en vettig lösning, vilket jag är säker på att du redan tänkt på och försökt agera för är att inte bli provocerad av MA och hennes sympatisörer.
Bilden domineras, till synes p.g.a "sympatisörerna" av ett irrationellt svart-vitt tänkande: "vän eller fiende".
Detta får mig att nästan osökt tänka på följande aforismer.
"Diskutera aldrig med en idiot, ty denn* kommer dra ner dig till sin egen nivå och vinna på erfarenhet."
Men
"När du talar med en idiot, övertyga dig om att inte h*n gör det samma."
Maja, jag kan försäkra dig om att jag själv har försökt med nyanserade diskussioner och saklig kritik på t.ex. MA:s blogg, men hon själv och hennes "hard core partisans" var inte öppna för sådant.
Jag vill dock i rättvisans namn, Maja, vidhålla något som jag har påpekat ett flertal gånger på olika ställen, att MA till trots gjorde något bra genom att avslöja Gömda och Asyl såsom baserade på falska historier.
SvaraRaderaMen sedan gäller det ju att handskas med kringomständigheterna med värdighet och respekt, och där har ju alltså MA, enligt min mening, snubblat ordentligt.
Därför är det lika bra att låta henne hållas för sig själv med sina ja-sägare.
Världen innehåller alltför viktiga problemområden för att låta Gömda-spektaklet dominera världsbilden, även om det innehåller en hel del skolexempel i olika avseenden.