På sina håll förekommer diskussioner om huruvida man bör få vara anonym på bloggar och webbsidor.
Rättigheter och skyldigheter kan uppstå på i princip två sätt.
Dels kan staten lagstifta direkt om medborgarnas uttryckliga rättigheter och skyldigheter, dels ger staten utrymme för avtalsfrihet i viss utsträckning, så att fysiska och eller juridiska personer (aktiebolag, handelsbolag, stiftelser, föreningar o.d.) kan ingå avtal av om sina inbördes rättigheter och skyldigheter.
Kopplingen mellan Internet och grundlagarna framgår av 1 kap. 6 och 9 §§ Yttrandefrihetsgrundlagen och 1 kap. 7 § Tryckfrihetsförordningen.
(För att inte tynga artikeln med lagtext hänvisas till riksdagens hemsida: www.riksdagen.se eller www.notisum.se, vilka också nås via Google; all lagtext finns där lättillgänglig)
Och den grundlagsfästa anonymitetsrätten regleras närmare bestämt i kraft av 2 kap. Yttrandefrihetsgrundlagen respektive 3 kap. Tryckfrihetsförordningen.
Anonymitetsskyddet i förhållande till elektroniska anslagstavlor (hemsidor, bloggar o.d.) är begränsat och beror bl.a. av vem som är ägare av bloggen, i vilket syfte (kommersiellt, privat), utgivningsbevis o.d. (SOU 1997:49, s. 208).
Även e-post kan omfattas av grundlagsskyddet (se Stefan Kronqvist, Brott och digitala bevis - en handledning, år 2007, andra upplagan, s. 72).
Grundlagarna ifråga - vars syfte är att upprätthålla yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen utan statens inblandning - utgör sålunda inte något automatiskt anonymitetsskydd för just bloggare i allmänhet. (se Stefan Kronqvist, Brott och digitala bevis - en handledning, år 2007, andra upplagan, s. 70-74).
Enligt Mediakommitténs utredning skall varje användning av Internet bedömas var för sig när det gäller att avgöra grundlagens tillämplighet på nya medier (SOU 1997:49, s. 181).
Men Google Inc., som tillhandahåller tjänsten Blogger.com, har i sina villkor för upplåtandet av bloggar en sekretesspolicy som medger anonymitetsskydd för brukarna av blogger.com.
Vad anonymitetsskyddet/anonymitetsrätten närmare innebär framgår av Google Inc:s Sekretesspolicy. Anonymitetsskyddet kan brytas bl.a. vid brottsligt agerande från en bloggare. Google Inc. samarbetar då med myndigheterna och kan vid klagomål även skicka meddelande direkt till den som missbrukar bloggertjänsten.
Läs mer här: www.google.com/privacypolicy.html
Se även bolagets innehållspolicy, som i princip visar utrymmet för yttrandefriheten på blogger: www.blogger.com/content.g
Sammanfattningsvis. Mellan Google och bloggarna på blogger.com finns ett civilrättsligt bindande sekretessavtal, som innebär en anonymitetsrätt för bloggarna.
Om intresse finns kanske jag fördjupar mig i ämnet. Men nu måste jag i väg för att grilla i sommarvädret!
Avslutningsvis vad gäller rätten till "uthängningar" som jag vet att några är intresserade av, så kommer jag - efter noggrant övervägande - inte att bistå med närmare information därom, eftersom jag har anledning att tro att vissa mindre nogräknade kan missbruka denna.
Efter grillning-tillägg: Angående "uthängningar" så vill jag ändå nämna att det kan vara straffbart att publicera vissa personuppgifter på Internet. Allvarliga kränkningar, såsom olaga hot eller publicering av nakenbilder, kan till och med ge fängelse. Utöver straffansvar kan brottet också medföra skadeståndsansvar.
IP-nummer är förövrigt en typ av personuppgift som egentligen inte nödvändigtvis pekar ut en viss person som upphovsman för ett inlägg o.d. IP-nummer visar en uppkoppling mot Internet men det visar inte vilken person som faktiskt har varit uppkopplad vid en bestämd tidpunkt.
En lättläst källa för dessa spörsmål: www2.datainspektionen.se/ungdom/index.htm
Tristan!
SvaraRaderaFör mig blev det lite svårt att se tydligheten i dit svar kring detta med att skriva på elektroniska anslagstavlor eller bloggar.
Vilken grundlag menar du stödjer ditt perspektiv?
Leroy
Vilken Helikopter sitter du i ?
SvaraRaderaLeroy
Leroy, helikoptern i denna artikel är strikt juridisk, bortsett från det sista stycket där jag har gjort ett etiskt övervägande.
SvaraRaderaVad gäller din första fråga om vilken grundlag som stöder mitt perspektiv så kan jag formulera mig så här. I denna artikel har jag inte intagit något subjektivt perspektiv utan jag har i viss mån, något enkelt, redogjort för rättsläget kring anonymitetsrätten vid användningen av bloggar på just blogger.com.
Jag bara undrar eftersom vi snart diskuterat i ett halvår och det började med Sanningenom gömda och du och Katharina inte ville diskutera en delfrågor utan valde att påstå trotts at monica blivit hårt ansatt på familjeliv. Att inte välje att se objektivt på frågor gör mig lite fundersam och om man inte väljer at försvara ettt pers´pektiv utan väljer att försvara en havlsanning så måste man ju fortsätta fråga. Jag vet Tristan att du inte vil prata om Värdnadstvister så ok jag lägger bort dessa. Jag har även noterat att du anser att Monica har avslojat delar av osanning. Jag tycker nog att du till viss del är storsint ochhopas att du någon gång sätter dig i Helikoptern och återger vad du ser von oben i stället för att trassla till resonemang.
SvaraRaderaLeroy
Tycker du Kjell Å eller Kiras, Ulrikas,Motherwitch kommentarer på Kjell Å´s blogg är ok?
SvaraRaderaTycker du det är schysst sätt att hanter den verklighet som råder?
Tycker du dessa utsatta har rätt att hantera frågan på detta vis?
Du som skall framstå som en hyvens person?
Leroy
God kväll Leroy!
SvaraRaderaJag känner inte till Kjell Å över huvud taget och kan därför inte uttala mig därom.
Internet är så oerhört stort att man drunknar i informationsflödet.
Men förresten, Datainspektionen - den myndighet som har tillsyn över tillämpningen av PuL - har skrivit bra texter om hur man får använda personuppgifter på nätet.
Se här: www2.datainspektionen.se/ungdom/index.htm
(Det är dumt att behöva uppfinna hjulet återigen.) =))
Leroy
SvaraRaderaInnan jag knyter mig vill jag bara återanknyta till din önskan om helhetsperspektivet.
Jag kan tänka mig att det finns olika helhetsperspektiv beroende av vad som är centralt för en viss sakfråga.
Internationell fred och säkerhet? Mänskliga fri- och rättigheter? Demokrati, överstatlighet, mellanstatlighet, statligt, landstingskommunalt, kommunalt, grannskap, föräldraskap, boskap, livet, universum, universa, kemi, fysik, biologi, kvantfysik etc.?
Tjoho Tristan!
SvaraRaderaFå se om jag fattat något nu. Blogger medger anonymitetsskydd. Men vad betyder medger i det här fallet?
De där lagarna ska jag kolla och glo på när jag blir lite piggare. Kanske man kan förstå nåt, och nånstans finns de säkert populärförklarade men var.
Vad jag funderar över också, är det här med att hänga ut folks personnummer som man tydligen får göra i löpande text, om det inte rimligen måste finnas någon anledning att man göra det?
Fast jag vet inte, det känns som om det krävs en längre tids daglig läsning för att få det här någorlunda klart för sig.
Jag tror att en del blandar ihop vad de läst om netikett med vad lagen säger.
Ibland läser jag att folk ska polisanmäla nån för att de har sagt något visserligen fruktansvärt ovänligt men ändå så verkar det totalt overkill att vända sig till polisen.
Skulle vara lustigt att se de anmälningar som trillar in. ;-)
Fast man skrattar ju inte åt alla för det, bara just såna där som att jag är kränkt för den sa att jag nog inte hade nåt jobb eller så. *s*
Leroy, återigen. Vad är det som jag sagt som är ett sådant övertramp? Och vad gäller mw så handlade inte hennes kommentar om inlägget. Börjar bli lite småirriterad på dig då jag tycker att du far med osanning.
SvaraRaderaSorry Tristan!
Ulrika
Charlotte, "medger" betyder "tillåter". Google Inc motiverar sekretesskyddet (anonymitetsskyddet) med hänsyn till yttrandefriheten.
SvaraRaderaTristan!
SvaraRaderaTack för ditt försök att förklara det här med anonymitetsrätten på nätet. Som jag sagt ett par gånger så är jag bara en enkel lekman när det gäller juridik och vet inte riktigt hur man ska läsa lagar och än mindre hur de ska tolkas.
Det var ju två lagar som du hänvisade till, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Det hade varit väldigt bra med en länk till dessa lagar, jag är inte alls säker på att jag hittar rätt om jag bara googlar.
Tyvärr hänvisar du återigen bara till dessa lagar och några paragrafer i dessa, men förklarar inte vad det är dessa lagar säger om något anonymitetsskydd på internet. Jag hade gärna sett att du citerade lagparagraferna och förklarade hur dessa ger en rätt till anonymitet på nätet.
Som jag skrev hos Rudberg och hos Maja så har jag själv försökt läsa på lite grann. Vad gäller Tryckfrihetsförordningen så har jag dock förstått att den först och främst gäller rätten för alla medborgare att utge skrifter, utan att staten eller någon annan myndighet på förväg godkänner detta eller lägger några andra hinder ivägen för sådan utgivning. I Tryckfrihetsförordningen regleras så vitt jag förstått även meddelarskyddet (källskydded), vilket ger en upphovslämnare (privatperson som överlämnar information till en journalist e.dyl.) rätten att vara anonym. Med anonymitet menas, som jag förstår det, att stat och myndigheter inte får efterforska källorna till journalistens uppgifter. Det är alltså i första hand gentemot staten och myndigheterna som denna anonymitet gäller, som jag förstått det.
Om en annan privatperson vet vem som lämnat uppgifterna till journalisten så torde denne dock inte ha någon som helst skyldighet att inte berätta vem personen är.
Som du vet så publicerade ju t.ex. Daddy uppgifter om vem Mia Eriksson var och så gjorde även bloggen Politisk Inkorrekt. Ingen av dem har varken lovat något källskydd till Mia och ingen av dem är heller någon utgivare av skrift. Alltså har de heller knappast brutit mot Tryckfrihetsordningens meddelandeskydd.
Som jag ser det täcker överhuvudtaget inte Tryckfrihetsförordningen något anonymitetsskydd på Internet (annat än i form av utgivande av skrift, typ tidning på Internet). Men jag kan som sagt mycket väl ha fel. Du får gärna korrigera mig om så är fallet.
Jag uppfattar det tyvärr inte som du har givit några ytterligare fakta om Tryckfrihetsförordningen eller några ytterligare kunskap om lagen i ditt inlägg? Men kanske har du mer att berätta, du är i sådana fall varmt välkommen att bidra med sådan kunskap och belysa vad som verkligen ger oss rätten till anonymitet på nätet.
Vad gäller Yttrandefrihetsgrundlagen så har jag förstått det som att den ger "alla svenskar rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar", utan att först granskas av någon myndighet eller allmänt organ. Även här har upphovsmannen rätt att vara anonym och myndigheter får inte eftersöka vem det är som är upphovsman.
Som jag förstår dessa två grundlagar så reglerar de först och främst rätten att vara anonym gentemot staten och andra myndigheter! Inte gentemot andra privatpersoner.
Att du och jag har rätt att skriva på Blogger under påhittade alias invänder jag inte det minsta emot. Både du och jag nyttjar ju denna möjlighet! Som jag uppfattar Bloggers privacypolicy så lämnar de heller inte ut uppgifter till myndighet om inte ett brott har begåtts. Så återigen verkar det mest handla om en rätt till anonymitet gentemot stat och myndigheter!
Men om en bekant till mig vet att jag använder signaturen Medborgare X eller om någon annan privatperson på något annat sätt lyckats lista ut vem jag är, skulle han/hon då vara förbjuden att avslöja detta för någon annan? .
Din länk till Datainspektionen var bra, men ändå ganska grund. Den visar dock att man har rätt att lägga ut bilder av andra personer på sin hemsida eller blogg utan att fråga denna om lov, så länge inte bilderna är kränkande för den avbildade personen. Det var ju bra att veta.
Medborgare X
SvaraRaderaSom jag skrev i artikeln så hittar du lagarna på riksdagens hemsida. www.riksdagen.se. Men det kanske inte var tydligt nog.
Men om du t.ex. googlar på Yttrandefrihetsgrundlagen så får upp lagtexten på www.notisum.se.
Anonymitetsrätten är förstås ett skydd gentemot staten. Men staten är ett slags medborgarnas företrädare så indirekt blir skyddet mot "pöbeln" också, om du förstår vad jag menar. Och det är här personuppgiftsskyddet och PuL kommer in i bilden. Men jag tänker skriva fler artiklar om detta.
Medborgare X
SvaraRaderaSedan hänvisar du till några konkreta bloggar ovan. Även om jag inte har någon relation till de bloggarna så avstår jag gärna från att kommentera dem.
Rent generellt anser jag att det är etiskt oriktigt att bedriva personförföljelse på bloggar genom att hänga ut de som till trots väljer att vara anonyma.
Om man upplever att någon anonym har kränkt en så kan man antingen polisanmäla eller skriva till företaget som har bloggtjänsten eller motsvarande.
Aha, nu såg en sak som jag missade hos dig, Medborgare X. Om du såsom privatperson får reda på identiteten på någon så kan du förstås tala om detta för din kompis.
SvaraRaderaMen på Internet kan det förhålla sig annorlunda, eftersom mycket handlar om i vilken kontext en motsvarande "uthängning" sker inom. Internet är ju globalt och gränslöst. Den som blir uthängd kan ju kännas sig enormt hotad av sådant av flera skäl. Den kan ju bli utsatt för hot- och hatattacker från allsköns håll.
Tristan!
SvaraRaderaJag har nu läst igenom de kapitel och paragrafer som du hänvisar till i de två lagarna, samt lite som står på Riksdagens hemsida om dessa två lagar.
Tryckfrihetsförordningen:
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6062.aspx
Yttrandefrihetsgrundlagen:
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6065.aspx
Som jag förstår det så behandlar Tryckfrihetsförordningen enbart det tryckta ordet och har inget som helst med Internet att göra.
Yttrandefrihetsgrundlagen kom till för att ge ungefär motsvarande lagar som gäller för det tryckta ordet för även radio och TV, men har även vidgats och gäller nu även andra typer av media såsom video och CD-romskivor. Därtill kommer ett frivilligt för databaser på t.ex. Internet.
För både Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen gäller att anonymiteten gäller gentemot staten samt andra myndigheter och offentliga organ.
Stat och myndigheter har alltså inte rätt att eftersöka källor till de uppgifter som sprids i tryckta skrifter (Tryckfrihetsförordningen) resp i radio, TV, video, m.m. (Yttrandefrihetsgrundlagen).
Någon anonymitetsrätt för vanliga hemsidor eller bloggar kan jag inte se att det skulle finnas. Men du får som sagt gärna förklara vad som gäller om du ser några fel i mina lekmannaiaktagelser.
Tristan!
SvaraRaderaJag håller med dig att man bör anmäla till ägaren av domänen om man anser sig blivit kränkt på en sida som tillhör deras domän. Eller till polis om det är allvarligt.
Även jag anser att man inte har rätt att kränka andra människor, inte ens om man skriver under anonym signatur.
Tristan!
SvaraRaderaJa, är det inte privatpersoner vi talar om?
Carolina Gynning är väl en privatperson? Hon är ju en av dem som "hängt ut" nätmobbare på sin blogg.
Ann-Mari Maukonen är väl också en privatperson. Hon har också "hängt ut" ett antal IP-nummer och e-mail adresser på personer som betett sig illa hos henne.
Och även DOS var väl en blogg som drevs av ett antal privatpersoner?
Det är bara några exempel på bloggar som anklagats för att "hänga ut" "anonyma" personer på nätet. Jag har fortfarande inte sett några övertygande juridiska belägg för att de begått något brott, d.v.s. brutit mot någon s.k. anonymitetsrätt på nätet.
Jag tycker det vore väldigt bra att reda ut vad som verkligen gäller, en gång för alla, så att vi alla vet var lagens gränser går.
Visst vore det bra. Men i de konkreta fallen som du nämner är det bättre att överlåta det jobbet på rättsväsendet. Jag vill inte bli inblandad i fler "bloggkrig".
SvaraRaderaTristan!
SvaraRaderaJag håller med dig att vi ska överlåta till rättsväsendet att utreda och döma enskilda fall. Det finns definitivt ingen anledning att bli inblandade i några "bloggkrig" om det!
Det vi diskuterade här var ju generellt om anonymitetsrätten, en rätt som du hävdar finns, men som du ännu inte har förklarat vad den består i, vilka eventuella begränsningar den har samt hur den är juridiskt reglerad. Jag fick uppfattningen att du hade en viss kunskap i ämnet, det var därför jag vände mig till dig.
Medborgare X
SvaraRaderaJag vet inte om vi talar förbi varandra nu.
Tryckfrihetens koppling till Internet och Yttrandefrihetsgrundlagen är dess 1 kap 7 § som jag skrivit i artikeln. I paragrafens andra stycke föreskrivs att om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen [...] upptagningen jämställas med en bilaga till skriften i den utsträckning den i sådan form spridda versionen återger innehållet i skriften oförändrat samt anger hur innehållet disponerats. [...]
Grundlagsskyddet enligt den s.k. databasregeln (YGL 1:9) eller bilageregeln (TF 1:7:2) kan vara tillämpligt under förutsättning datamaterialet inte kan manipuleras av mottagaren. Numera är det också så att inte bara ägare av periodisk skrift omfattas därav utan även andra aktörer än medieförtag och utgivare av periodisk skrift.
I den mån grundlagsskyddet inte inträder - för det inträder inte automatiskt, vilket jag har slutit mig till i min artikel - blir personuppgiftslagen tillämplig på behandling av just personuppgifter.
Medborgare X
SvaraRaderaJag ser att jag fick med ett syftningsfel i mitt sista inlägg inledningsvis. 1 kap. 7 § Tryckfrihetsförordningen (TF) avser jag med kopplingen till Internet och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Medborgare X
SvaraRaderaJag har ju i min artikel visat vad anonymitetsrätten på blogger.com i består av.
Olika aktörer, som erbjuder bloggtjänster, har sina egna sekretessavtal med sina kunder.
Privatpersoner som bloggar utan utgivningsbevis förfaller dock generellt inte omfattas av grundlagsskyddet utan omfattas istället av bestämmelserna i personuppgiftslagen samt den allmänna straffrätten och då närmare bestämt förtals- och förolämpningsbetämmelserna.
I detta sammanhang får också lagen om elektroniska anslagstavlor och dess bestämmelser om tystnadsplikt angående abonnemangsuppgifter och trafikdatauppgifter sin relevans.
Tristan!
SvaraRaderaJo, det verkar finnas en koppling där mellan Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, men den gäller ju enbart spridandet av en tryckt skrift i andra medier. Jag tolkar det som något som gäller de stora dagstidningarna och att de även sprider sina tryckta skrifter i s.k. nya medier. Det verkar alltså inte vara något som har någon som helst koppling till vanliga hemsidor och bloggar på nätet som privatpersoner har. Ingen av dessa är ju att ses som en "periodisk skrift". Ej heller är det frågan om några databaser.
Vilka paragrafer i personuppgiftslagen (PUL) skulle då vara tillämpliga för anonymitetsrätten på nätet?
Tristan!
SvaraRaderaAtt den allmänna straffrätten torde gälla även på nätet håller jag inte alls för otroligt. Tvärtom, jag hade blivit ytterst förvånad om inte bestämmelserna om förtal och förolämpningar gällde även på nätet, t.o.m. även om den som gör sig skyldig till förtal är anonym! Detta talar ju t.o.m. mot att det skulle finnas någon anonymitetsrätt på nätet, tycker jag i min lekmannaroll. Jag är ju av uppfattningen att man inte ska kunna förtala, baktala och kränka andra människor på nätet och sedan gömma sig bakom någon form av anonymitetsrätt.
Medborgare X
SvaraRaderaDin tolkning av lagtexten verkar lite snäv mot bakgrund av vad jag själv skrivit.
Den boken som jag hänvisar till i min text är skriven av Stefan Kronqvist, som också råkar vara chef för Rikskriminalpolisens IT-brottssektion; det jag skriver har alltså också sitt stöd i den boken. Jag vet inte vad du mer kan kräva som bevis från mig. Jag har ju angett källorna det är bara att läsa vidare där om du inte tror på mina slutsatser.
Ok, det var ett auktoritetsargument.
Med detta sagt så håller jag fullständigt med om att man inte ska kunna begå brott som anonym. Lagen syftar förstås inte till att skydda brottslingar.
Men medborgare skall förstås inte heller ta lagen i egna händer annat än i nöd- och nödvärnssituationer. Jag är mot privatjustice, eftersom jag är anhängare av den demokratiska rättsstaten (för att låta högtidlig).
Tristan!
SvaraRaderaJag har inte läst boken av Stefan Kronqvist. Jag kan villigt erkänna att jag inte ens visste att den existerade. Men i det lilla du har citerat ur den står det "Grundlagarna ifråga - vars syfte är att upprätthålla yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen utan statens inblandning - utgör sålunda inte något automatiskt anonymitetsskydd för just bloggare i allmänhet".
Av detta lilla korta stycke att döma så verkar det inte finnas någon anonymitetsrätt på nätet, men jag kanske tolkar det fel eller på annat sätt missförstår detta? Kanske är det taget ur sin kontext? Jag vet ej, men något stöd för anonymitetsrätten på nätet verkar det inte vara.
Jag håller med dig att man inte ska ta lagen i egna händer, men att skriva och publicera offentliga uppgifter på sin blogg tycker jag inte är att klassas som att ta lagen i egna händer eller att bryta mot den demokratiska rättsstatens lagar, regler och förordningar. I varje fall så länge de inte sammanblandas med någon form av förtal eller andra lagbrott.
Medborgare X
SvaraRaderaJag tror att du missförstår.
Först, för att vara petig är det inte ett citat ur boken. Det är ett påstående från min sida som finner stöd i lag och boken i fråga.
Stycket du pekar på utgör inte direkt ett stöd för anonymitetsrätten som sådan men anonymitetsrätten är en förutsättning för yttrandefriheten.
Det jag först gör i min artikel är att peka på att under vissa villkor kan bloggar omfattas av grundlagsskyddet beroende på blogginnehavarens rättsliga status. Grundlagsskyddet omfattar förstås anonymitetsrätten, såsom den kommer till uttryck i YGL, som direkt gäller mellan stat och folk, som du riktigt påpekat.
I de fall som grundlagsskyddet inte är tillämpligt gäller PuL.
Att skriva och publicera offentliga uppgifter på nätet kan i och för sig vara harmlöst.
Men sättet att sammansätta och behandla personuppgifter på kan skapa en kontext som innebär olaga hot, förtal, förolämpning o.d. Och då är det förstås inte harmlöst utan minst sagt smaklöst, för att inte säga kriminellt.
PuL kan också innebära att man måste ha en persons explicita samtycke för användning av dennes personuppgifter beroende på om dessa är känsliga eller sättet på vilket man behandlar dem på, strukturerat eller ostrukturerat, för att kunna undgå straffansvar enligt just PuL.
Min personliga ståndpunkt är att uthängningar av anonyma som vill vara anonyma inte bör ske och detta mot bakgrund av de etiska värderingar som utgör rationaliteten bakom den grundlagsstadgade anonymitetsrätten, olaga hot-, dataintrångs-, förtals- och förolämpningsbestämmelserna.
Och då är det bäst att tillägga att jag också anser att varken den grundlagsskyddade eller avtalsrättsliga anonymitetsrätten inte får missbrukas av de anonyma.
Medborgare X
SvaraRaderaEnkelt men hypotetiskt formulerat. Om en anonym person lämnar en uppgift till en blogg som har utgivningsbevis och som därmed omfattas av grundlagsskyddet så gäller både den grundlagsskyddade och avtalsrättsliga anonymitetsrätten.
Men du kanske är helt och hållet inne på huruvida privatpersoner mot bakgrund av sin privatmoral får bedriva privatspaning i syfte att hänga ut anonyma. Sådant skyddar inte grundlagen emot direkt. Har jag förstått dig rätt?
Här kommer dock ett citat.
SvaraRadera"Kriminaliseringen i 5 a § [personuppgiftslagen] innebär att det är straffsanktionerat att på ett integritetskränkande sätt behandla ostrukturerade känsliga uppgifter eller ostrukturerade uppgifter om brott..." (se Stefan Kronqvist, Brott och digitala bevis - en handledning, Norstedts Juridik, år 2007, andra upplagan, s. 152).
Tristan!
SvaraRaderaDå verkar vi vara mer eller mindre överens om att det inte finns något anonymitetsskydd på nätet med stöd i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Det enda sådant skydd som finns är för uppgiftslämnare till journalister och författare till tryckta skrifter (meddelandeskydd). Ett likartat skydd finns i YGL för upphovsmän. Men i båda fallen handlar det om att stat och myndigheter inte har rätt att efterforska källor! Det är i varje fall min förståelse som lekman.
Vad gäller PUL så har jag inte alls läst på. Reglerar inte den också främst databaser och register? Vad är det för anonymitetsrätt den ger på nätet menar du?
Att man inte ska förtala och hota folk på nätet är vi som sagt helt överens om. Där bör som sagt samma regler gälla som i verkliga livet. Och som jag sa, inte heller anonyma personer ska få förtala och hota andra på nätet.
Att det kan finnas ytterligare etiska och moraliska aspekter på att "hänga ut" folk på nätet håller jag också med om, men det finns det ju även med att nätmobba, trolla, förfölja, m.m. på nätet. De bloggare som hänger ut anonyma verkar ju inte ha gjort det utan orsak, så vitt jag kan bedöma. De som blivit uthängda verkar oftast ha drabbats av en vedergällning för vad de själva har gjort mot andra. Så det verkar finnas etiska och moraliska aspekter på båda sidorna. Typ, som man behandlar andra blir man själv behandlad.
Tristan!
SvaraRaderaFör att sammanfatta min slutkläm, anonymiteten är ju inget problem så länge man behandlar andra respektfullt. Det är inte anonymiteten som är problemet, det är hatet!
http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2009/07/anonymiteten-ar-inte-problemet-det-ar.html
Du sveper lite för lätt med dina slutsatser.
SvaraRaderaGrundlagsstadgad anonymitetsrätt finns på Internet under vissa givna förutsättningar och omfattar allt från meddelarfriheten, myndigheters efterforskningsförbud till källskyddet.
Vem som helst som har en webbplats, t.ex. en blogg med diskussionsforum, och som uppfyller vissa villkor, som du kan ta del av via länken nedan, kan hos Radio- och TV-verket med framgång ansöka om utgivningsbevis för databas och får därmed sin webbplats grundlagsskyddad.
http://www.rtvv.se/se/Internet/utgivningsbevis/
PuL gäller i princip all behandling av personuppgifter. Men jag kan återkomma därom. Men nu måste jag sova, för det är arbetsdag imorgon.
Leroy
SvaraRaderaAtt du förtalar mig tolererar jag inte. Jag har inte något med dessa personer att göra och försvarar dem inte. Därför har jag utplånat ditt inlägg.
Insinuerar du något mer som innebär ärekränkning så får du över huvud taget inte kommentera på min blogg.
Tristan! Jag tror nog du ser helheter och inte delar av helheter.
SvaraRaderaDu verkar faktiskt påläst och duktig.
Men vad menar du med ärekränkning? En Person frågar en annan om en ståndpunkt eller vad man stöder och vad man grundar det på ?
Hur menar du?
Leroy
Tristan jagbara fråga om din inställnig och hur du ser på saker.
SvaraRaderaLeroy, du påstår att jag försvarar folk som jag inte vet vilka de är, än mindre försvarar, och som du visar sysslar med vårdnadsfrågor etc.etc. Och detta trots att jag sagt att jag inte diskuterar de frågorna.
SvaraRaderaDu kommer med antydningar, associationer insinuationer som jag upplever som hos mig väcker anstöt.
Håll dig till sakfrågorna här, men håll vårdnadsfrågorna borta. Detta är sista gången jag säger till dig, sedan är du inte välkommen här längre.
Tristan!
SvaraRaderaSom du säkert är medveten om så är det väldigt ovanligt att en privat bloggar skulle ha ansökt om utgivningsbevis. Det är framför allt websidor av publicistisk art som ansöker om sådant, som t.ex. Sourze. Notera även att för att ha ett utgivningsbevis så måste det även finnas en namngiven ansvarig utgivare för websidan!
Följande säger t.ex. Sourze om sitt utgivningsbevis och vad det innebär för sajten:
"Sourze har utgivningsbevis för sin databas, utfärdat av myndigheten Radio- och TV-verket. Det betyder bl a att vi enligt Personuppgiftslagen (PUL) har rätt att publicera namn på personer utan deras respektive medgivande och att vi, på samma sätt som traditionella massmedier, har rätt att skydda källor till uppgifter som vi publicerar."
Anonymitetsrätten finns alltså här, men enbart för källor som lämnat uppgifter! Inte för de som kommenterar artiklar på deras sajt eller för den som skrivit artikeln och naturligtvis inte för den ansvarige utgivaren själv!
Så, för din egen skull, var snäll att inte blanda ihop källskyddet (meddelandeskyddet) i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlaget med någon påstådd anonymitetsrätt på nätet!
Vad gäller PUL så är du varmt välkommen att återkomma med mer information om hur du anser att den ger en anonymitetsrätt på nätet.
Jag tror inte att det är särskilt många som skulle vilja vara "välkomna" här. Du är en lögnare och en ganska trist typ, det har du visat i ganska många fora.
SvaraRaderaJag skulle vilja göra den digitala motsvarigheten till att skicka ett glas kallt vatten i ansiktet på dig, Tristan.
Kanske skulle det få dig att vakna upp, om inte annat (från den 40-talsfilm du verkar tro att du lever i?).
Med all respekt. Du ser mig aldrig här igen:-)
kimhza
SvaraRaderaAtt jag är trist, det kan jag ta utan vidare. Men att jag skulle vara en lögnare det är ju både en förolämpning och förtal. Vad har jag ljugit om?
Att i den fysiska verkligheten kasta kallt vatten i ansiktet på någon skulle kunna bedömas som ofredande.
Men i sak vad har du att säga då?
Frågan är förstås retorisk med hänsyn till din avslutning.
Medborgare X
SvaraRaderaBåde du och jag har förenklat saken i viss utsträckning hittills. Ska man vara riktigt noggrann blir även internationell rätt och andras staters lagstiftning aktuella i de sammanhang som servrar är placerade bortom svensk jurisdiktion.
Men du sätter fingret på en mycket konkret och intressant sak och det är huruvida just kommentatorer skulle kunna omfattas av meddelarfriheten och källskyddet. Jag tror det. Om du kan styrka motsatsen får du gärna göra det, såvida inte jag hinner före.
Vilken nasty kommentar som svishade förbi. Du får väl ta bort min kommentar om du inte vill visa dig öppet med en sån som mig ;)
SvaraRaderaUlrika
He he... Ulrika, jag har faktiskt inte en susning om varför du har väckt sådan antiapati hos vissa. Jag tycker du verkar sansad och motiverar dig när du tycker något.
SvaraRaderaMen jag kanske inte har läst allt. ;-)
Kan det bero av att du inte förbehållslöst och slaviskt har anslutit dig till korståget mot LM och radikalfeminismen?
Kan vara. Eller så är det någon som retsamt drar mig i flätorna ;)
SvaraRaderaVisst kan jag uttrycka mina åsikter med sarkasm eller illa dåld ilska. Men sån är jag. Och åsikterna torde väl inte vara radikala åt något håll?
De är nog som du säger. Jag sällar mig inte per automatik till de som skriker högst, blir nog mest förundrad över dessa.
Ulrika