Den traditionella synen på ärekränkning förutsåg inte vare sig Internet eller bloggosfärens exponentiella potential för ärekränkningar.
Och aldrig tidigare har omsättningen av förolämpningar och förtal varit så potentiellt stor och snabb.
Aldrig tidigare har risken varit så stor för intrång i skyddet för en persons ära, den aktning eller det anseende som en person kanske åtnjuter både i objektiv betydelse (den yttre omvärlden) och i subjektiv mening (i sitt inre universum).
Men den svenska moderna rättsstaten anser emellertid att personangrepp genom förtal och förolämpningar ska endast under speciella villkor kvalificera som kriminaliserade gärningar.
Av Brottsbalken 5 kap. 1 § 1 st. framgår att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
I samma lagrums 2 st. föreskrivs att var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
(Den gode feministen noterar nu ivrigt närvaron av pronomenet "han" och frånvaron av "hon"; att kvinnor inte kan göra sig skyldig till förtal, eftersom skvaller är deras livselixir :-) Nåväl, lagrummet är könsneutralt.)
Av Brottsbalken 5 kap. 2 § 1 st. följer att är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.
I samma lagrums 2 st. stadgas att vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.
Förtalet är ärekränkningens objektiva dimension, eftersom syftet därmed är att smutskasta någon inför "tredje man" d.v.s. andra, medan förolämpningen är den subjektiva dimensionen då smädliga yttranden eller skymfliga beteenden direkt riktas mot någon genom ord eller handling.
Brottsbalken 5 kap. 3 § stipulerar att den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.
Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse högst sex månader.
(Även offret synes bara kunna vara "man", ur ett ultrafeministiskt perspektiv. Men den begåvade genusforskaren begriper förstås annat.)
Med förolämpningar skall begripas sådana handlingar som är ägnade att såra annans ärekänsla;
- det kan handla om skällsord och skymfliga hotelser eller beskyllningar,
- skymfliga åtbörder, framställningar i bild, eller
- föraktfull behandling av annan persons kropp, t.ex. att rikta en spottloska åt någon.
Och aldrig tidigare har omsättningen av förolämpningar och förtal varit så potentiellt stor och snabb.
Aldrig tidigare har risken varit så stor för intrång i skyddet för en persons ära, den aktning eller det anseende som en person kanske åtnjuter både i objektiv betydelse (den yttre omvärlden) och i subjektiv mening (i sitt inre universum).
Men den svenska moderna rättsstaten anser emellertid att personangrepp genom förtal och förolämpningar ska endast under speciella villkor kvalificera som kriminaliserade gärningar.
Av Brottsbalken 5 kap. 1 § 1 st. framgår att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
I samma lagrums 2 st. föreskrivs att var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
(Den gode feministen noterar nu ivrigt närvaron av pronomenet "han" och frånvaron av "hon"; att kvinnor inte kan göra sig skyldig till förtal, eftersom skvaller är deras livselixir :-) Nåväl, lagrummet är könsneutralt.)
Av Brottsbalken 5 kap. 2 § 1 st. följer att är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.
I samma lagrums 2 st. stadgas att vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.
Förtalet är ärekränkningens objektiva dimension, eftersom syftet därmed är att smutskasta någon inför "tredje man" d.v.s. andra, medan förolämpningen är den subjektiva dimensionen då smädliga yttranden eller skymfliga beteenden direkt riktas mot någon genom ord eller handling.
Brottsbalken 5 kap. 3 § stipulerar att den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.
Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse högst sex månader.
(Även offret synes bara kunna vara "man", ur ett ultrafeministiskt perspektiv. Men den begåvade genusforskaren begriper förstås annat.)
Med förolämpningar skall begripas sådana handlingar som är ägnade att såra annans ärekänsla;
- det kan handla om skällsord och skymfliga hotelser eller beskyllningar,
- skymfliga åtbörder, framställningar i bild, eller
- föraktfull behandling av annan persons kropp, t.ex. att rikta en spottloska åt någon.
Dessa bestämmelser får nog anses vara teknikneutrala, såtillvida att de är tillämpbara på bloggosfärens yttringar.
Men att dra någon exakt förutsebar gräns mellan kvalificerat och okvalificerat förtal respektive förolämpningar, det tror jag endast mycket svårligen låter sig göras. För att inte rättsväsendet ska duka under för alla anmälningar och skattebetalarna för ett ökat skattetryck så får nog medborgarna även i detta de lättkränktas land finna sig i lite smutskastning.
Kom då ihåg att folk inte är dummare - åtminstone inte det stora flertalet - än att man genomskådar smutskastaren som den usling den är, innebärande att denne kan tillgodoräkna sig en ansenlig del negativa sociala sanktioner.
Ps. Texten ovan skrevs och publicerades redan i december 2008, men eftersom ämnet återaktualiseras hela tiden fanns det relevans att omarbeta texten lite och återigen publicera den. Ds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar