Leta i den här bloggen

lördag 21 mars 2009

LO har dräpt arbetarklassen


AMF-Pension har avsatt 62 miljoner kronor i pension till dess VD Christer Elmehage. Under en tio års period har VD:n erhållit 42 miljoner i lön. Totalt inkasserar han alltså 104 miljoner kronor för sina tio år i AMF:s tjänst. (Källa: http://www.expressen.se/, idag)

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin, som sålunda sitter i AMF-Pensions styrelse, verkar inte se något problem i detta.

Det kan poängteras att AMF-Pension ägs av både Svenskt Näringsliv och LO.

Med sådan företrädare för arbetarklassen behövs knappast något fack, eller? Kanske visar detta å andra sidan att även arbetarklassen, åtminstone dess toppar, vet att tjäna pengar.

Kanske är det vidare till och med så att LO är den drake som dräpt arbetarklassen och gjort svenskarna till "jämlika" borgare i det postindustriella samhället.

6 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Det förra innehöll för många stavningsfel.
    ____


    Tillåt mig att komplettera ditt inlägg.

    Jag har alltid röstat med ett av allianspartierna, i ca 90 % av tillfällena med (c) och vid ett tillfälle med (fp). Mitt förakt riktar sig mot de giriga excesserna i vissa delar av näringslive, ffa de största bolagen, mot företrädarna för LO (som inte lever som de lär) och dito för Svenskt Näringsliv.

    Jag tycker det är uppfriskande för Alliansen att ex vis Borg med kraft tar avstånd från tokerierna, på samma sätt som han gjorde mot bankerna som inte sänkte räntorna i den takt som de gick ner hos Riksbanken.

    Hade jag energi och ork så vore det ganska intressant att se vilken uppslutning man skulle få om man startade ett upprop av typen "Allianssympatisörer mot excesserna i näringslivet". Jag är övertygad om att förutsättningarna skulle vara lika goda att få minst samma styrka i det uppropet som det var mot löntagarfonderna för många år sedan.

    Så förtvivlat attraktiva är inte direktörerna, vare sig i Sverige eller i övriga delar av världen. Det är en illusion som de själva gärna göder.

    För övrigt så skulle de stora AP-fonderna spara mycket pengar på att placera hela skiten i en indexfond. De kan ju ändå inte förvalta pengarna bättre än så, för är en fond som bara investerar i Sverige, och den är tillräckligt stor så kan den bara marginellt prestera bättre än index. En jättefond går nämligen i princip inte bättre än vad Sveriges ekonomi gör.

    SvaraRadera
  3. Stefan

    Jag är helt övertygad om att varken de svenska direktörerna eller Wanja Lundby-Wedin är intressanta för utlandet respektive för de svenska industriarbetarna.

    En indexfond skulle då medföra att det inte går att motivera något särskilt högt arvode för styrelseledamöterna eller hög lön för VD:n och andra höga chefer.

    Men minns du inte testet med apan som lyckades placera lika framgångsrikt som meriterade börsmäklare? (Var det en skröna förresten?)

    SvaraRadera
  4. Nej, jag tror inte att det var en skröna. Men det skall ju till tur också. Vetenskapligt värde skulle det väl bara få om man körde aptestet 1000 ggr.

    Indexfond: Precis min tanke. Föreställer mig att en jättefond som inte får gå ur marknaden helt i dåliga tider aldrig kommer att kunna slå index mer än marginellt. Och på väldigt lång sikt kanske det blir +/- 0, så jag ifrågasätter annat än rent administrativt behov i ledningen.

    Jag undrar hur avkastningen ser ut om man beaktar driftskostnaderna för fonderna? Det vore intressant att undersöka.

    SvaraRadera
  5. Stefan

    Jag har inte orkat titta efter, men jag är ganska säker på att fondförvaltarna själva tar fram kurvor för administrationskostnaderna.

    Eller menar du att "driftkostnader", som du själv nämner, är någon särskild betydelse i förhållande till administrationskostnader?

    SvaraRadera
  6. Driftskostnaderna har ytterst liten betydelse i förhållande till det förvaltade kapitalet, lite större betydelse till avkastningen på det förvaltade kapitalet. I förhållande till andra människors inkomster så är det astronomiska summor som betalas för mediokra resultat - eller till och med dåliga resultat.

    Beror på vad man har för utgångspunkt. Men låt det vara klart, det är inte bara sossar, arbetare och fackombudsmän som tycker att excesserna tagit abnorma proportioner. De är inte kloka!

    SvaraRadera