Leta i den här bloggen

söndag 8 februari 2009

Kunskapen fången i tanken och hålls gisslan av språket


Det finns situationer som gör att det finns anledning att inventera sitt mentala kontor efter epistemologins svårigheter.

Ibland är kunskapen fången i tanken eller rättare sagt i frånvaron av tankeverksamhet; ibland finns kunskapen där på esoteriska höjder och är icke gripbar; den är obestämbar och hålls gisslan av brister i språket.

Jag tänker "högt" och undrar vad kunskapen börjar med. Existens, perception och tradition, eller vad? Fysik och metafysik, eller vad? Empirism och rationalism, eller vad? Induktion och deduktion, eller tvärtom?

Hur vet vi att något är, är det enkom genom falsifikationismens blottande av det nakna varat?

Forskningsprogrammens metodiska och systematiska observationer, kontroller och reproduktioner; det vidmakthåller tillförlitligheten och trovärdigheten hos kunskapen.

Men utifall forskningen och dess resultat sekretessbeläggs eller hamnar i dokumentförstöraren, vad vet vi då annat än ett hemligt eller strimlat icke-vara?!

3 kommentarer:

  1. Forskning är inte kunskap. Forskning är att inskränka kunskapen och bara se åt ett håll. Forskning är att välja en väg i kunskapen och inte titta åt de andra. Forskning är trend.
    titta bara på Lombroso som forskade i utseendets koppling till kriminella. hans teser höll i sig till efter andra världskriget när det inte blev legitimt att döma hela raser eller utseende.

    SvaraRadera
  2. Notera att jag inte påstår att forskning är kunskap. Jag påstår snarare att forskning leder till mer eller mindre tillförlitlig kunskap. Men jag är inte så dogmatisk att jag tror att endast den institutionaliserade forskningen leder till kunskap.

    Jag är tämligen övertygad om att varje individ kan skaffa sig mer eller mindre säkra kunskaper genom t.o.m. selektiv perception och slumpmässiga observationer.

    SvaraRadera
  3. Lombroso var ett "barn av sin tid" och utgick från det som vi idag kan kalla fördomar.

    Men hans idéer om den kriminelles atavistiska drag har faktiskt bidragit till kunskap. De har utgjort hypoteser som har kunnat falsifieras genom hypotetisk-deduktiv metod.

    SvaraRadera