Leta i den här bloggen

måndag 23 mars 2009

"Jag känner mig lurad"

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin, som sitter i AMF:s styrelse som representant för ägaren LO, känner sig nu lurad över styrelsens beslut om löner och pensionsavsättningar för AMF:s VD om 104 miljoner kronor.

Man undrar ju hur Wanja Lundby-Wedin kan anse sig lurad med tanke på att hon till trots är ett slags styrelseproffs. Har hon icke desto mindre varit uppsåtlig, vårdslös eller bara försumlig i sitt styrelseuppdrag?

Om hon egentligen är lurad så borde hon förstå att hon inte är kompetent nog att sitta i en styrelse som fattar beslut om olika ersättningar. Om hon inte är lurad så borde hon förstå att hon inte har LO-medlemmarnas förtroende och därför avgå.

Wanja Lundby-Wedin har emellertid klart och tydligt deklarerat att hon inte tänker avgå utan fortsätta sitt ordförandeuppdrag i LO m.m., för att kämpa för skäliga arbetstagarvillkor.

Om Wanja Lundby-Wedin får fortsätta, finns det väsentligt fler som borde ha anledning att känna sig lurade - hennes uppdragsgivare.

4 kommentarer:

  1. HEj Tristan!

    Det är väl det här som Cervantes skrev om i Don Quitotte. Du sa på Kramas bloggen hos Katharina att jag skulle se upp för väderkvarnar men har lite funderingar på syftningen.

    Du kan väl utveckla så man får en liten hum om agendan.

    Tycker faktiskt att Gierta och Katharina är lite look a like.

    Men funderar så klart fortfarande på om du e journalist eller författare/kriminalreporter eller så. men skiter numer i att skriva frågetecken för jag vet att man inte behöver förklara sig på nätet.

    Leroy

    SvaraRadera
  2. Jag kännde mig lurad för länge sedan!

    Leroy

    SvaraRadera
  3. Hej Leroy!

    Har du funderat på huruvida Don Quixotes väderkvarnar är metaforer för en inbillad fiende eller en övermäktig fiende?

    (Låt vara att för en dåre en inbillad fiende kan vara just en övermäktig sådan)

    LO kan nog ses som ett slags "väderkvarn" med viss fantasi.

    SvaraRadera
  4. Tristan Cervantes fick lov att skrivas så på den tiden eftersom metafor var ok att skriva i en satir eftersom politiska systemet inte förstod vad väderkvarnaran symboliserade och han klarade censuren tack vara det. Nådde ut med sanningar om rättvisa. Därför blev böckerna uppskattade de handlade om möjligheter för vanligt folk att ifrågasätta.

    Leroy

    SvaraRadera